Igår gick det mesta på tok men allt ordnade sig innan det var färdig med ack så jobbig dag. Började med att jag bestämde mig för att åka till stan då det inte snöade eftersom våran väg snöar igen och jag blir utsnöad från gården om det snöar så pass mycket att plogbilen måste gå....

Ner till vägen skottade bort snövallen efter plogbilen till jag höll på att bokstavligen SPY, helt slut i ryggen och med kväljningar ringer jag min man och gråter, det ska fan inte vara så här!!! Plogvallen var dryga 2 meter bred, blöt tung snö typ 40 cm högt sen är ju infarten ett par meter bred åxå... möter den förbannade traktor jäveln som tar busshållsplaster och rastplatser, men som INTE tar våran infart vilket skulle ta typ 30 sekunder för honom 15 minuter med svett och tårar för min del :(

Det börjar snöa, jag gråter mer eftersom jag inser att jag kommer inte ta mig hem :( I detta läger BORDE JAG ÅKT HEM IGEN... men det gjorde jag ju INTE, åkte och lämna Filip hos mormor och tog med Lukas till Birsta för lite handling, mat, duk m.m på hemtex, (ska visa det sen), byte av en tröja som en knapp gick sönder på och även *skäms, skäms* en julgran *skämmas* men jag orkar helt enkelt inte pulsa ut i skogen med två små barn, själv, och hämta en gran, latheten tog över och jag KÖPTE en skit ful :) Åkte hemmåt eftersom mormor och morfar skulle ta med Filip ner till mig och jag skulle bjuda på middag... snöade inte i stna så antog att jag skulle ta mig hem men tji fick jag, svärmor ringde och förbjöd mig att åka hem, snökaos, en halv meter snö hade det fallit hemma. Åkte till mamma och pappa i väntan på att någon vänlig själ skulle skotta åt mig.

Tack och lov är släkten hjälpsam och en traktor var upp på gården och skottade, Stefan var sedan upp och tog bort lite kanter och sopade bron åt mig, slängde mig i bilen och tänkte det var lika bra att passa på innan plogbilen skulle gå igen... åker alltså hem och nu började det riktiga kaoset när jag fastnar i en kö, stillla stående kö, en kö som bildats redan en så där 3-4 timmar innan men jag mitt dumma arsel trodde att det hade dom väll fått ordning på men icke TOTALT STOPP på E4 i höjd med Gnarp och det bildades MIL tals långa bilköer i båda riktningarna, 600 meter hemifrån fastnade jag i kön... efter 50 minuter hade Filip total lednat på att köa så vi löste det på så sätt att farmor och Ludde kunde ta mig fram till oss och ta med Filip, försökte tränga mig i kön, fick kliva ur och knäcka på fönster rutor X antal gånger oh tog mig så långt som 100 meter från infarten där var det STOPP och i det läget ville jag bara GRÅTA men efter en stund kom räddningen, Ludde, Tytte och Camilla.

Jag och Camilla tog Lukas och gick hem och Tytte trängde bilen mellan lastbilar och mitträcke, hjälpsamma bilister, tack och lov och även en till familje kunde ta sig tillbaka till Sundsvall och ta in på hotell för sova i bilen med små barn ville dom inte... kan tänka mig att många var arg på mig igår men de jag pratade med förstod i alla fall och var treliga. två timmar köade jag i alla fall, de längsta 600 meterna i mitt liv med en skikande Lukas, fick ta ur honom ur stolen och amma honom, kändes fruktansvärt att sitta i en bilkö och amma sitt barn, jag som inte kan flytta bilen utan säkerhetsbälte på mig...

Tyckte så himla synd om alla barn familjer (ja alla andra åxå) som kanske suttit fast i flera flera timmar i kön och inte kunde göra något alls, ingen mat, ingenting... inte lätt att förklara för ett litet barn heller varför man står stilla...

Svärmor och Ludde kom med Filip och Stefan kom för att se hur det gick för oss eftersom mobilnätet blev överbelastade så det gick inte att ringa, vid tio skulle dom börja släppa på trafiken igen men jag har ingen anning när köerna tog slut jag och pojkarna gick och la oss och somnade omedelbart, helt slut efter dagen!

Tack så hemskt mycket för all hjälp igår!!!

Tänk att gårdagen hade lite tur med sig ändå, vann nämligen denna härliga kabelstickade filt från lundmyr of sweden värd 499:-

Super mysig!

Jätte glad tack så mycket Barnlycka och pokerfrugan!