Även om Filip en del dagar är väldigt billig, rent av gratis vissa dagar så har han ju verkligen stunder då han är super härlig också. Han börjar bli så medveten och upptäcker varje dag något nytt nu är han inne i en period då bebisar i magen är ett stort mysterium. Nere i köket hat det länge stått en ram med tre bilder sedan då Lukas låg i min mage och häromdagen fick Filip syn på den och utbrast;

"Mamma man får inte äta upp bebisar"

Vi pratade lite om hur det funkar där inne hos bebisen, att jag inte ätit upp bebisen ;) Jag visade bilderna för Filip då han låg i min mage osv. Idag kom han med boken Håkan Bråkan och bebismysteriet och ville höra den, vilket han så klart fick men jag märker en stor skillnad när jag läser böcker för honom nu och bara för någon månad sedan. Nu väcker böckerna så mycket tankar och jag ser att han tänker vidare när vi läst klart och vill gärna bläddra i boken själv efteråt. Tänk om man kunde få veta vad han tänker det är ju så otroligt fachinerande vad barn utvecklas!

Han hittade även ett hårspänne i badrumsskåpet idag som han blev förtjust i och sen en snodd som fick sitta kvar i håret nästan hela dagen.

Ett stort blåmärke i pannan han han också då "ramla ur skyddet" till hans säng gjort nytta. Troligen har han skallat den rätt hårt inatt för han hade det inte när han la sig men det var där när han vaknade i min säng som vanligt. Båda barnen har verkligen sovit oroligt den senaste tiden, Lukas ska ha välling på natten igen och jag är för trött för att neka honom den eftersom han somnar om direkt då han ätit upp och Filip kommer varje natt till våran säng och samma visa där själv är man för trött för att orka följa med honom tillbaka och sitta med honom. Om jag bara kunde lägga mig i tid... nej då här sitter jag :(

Lukas går hela tiden nu och har gjort det de senaste veckorna. Nu kryper han bara när han leker, kör bilar o dyl. eller när vi är ute, vägrar fortfarande gå i skorna :) Säger MAMMA hela tiden ;) NEJ är nyaste ordet som används mest hela tiden. Annars säger han inte så mycket ord ännu, låter som en hund och katt, pekar på saker när vi nämner de, klappar på "give me five" han är verkligen en liten människa nu som Stefan brukar säga ;)

Filip var rätt vild som liten men det är nog ingenting mot vad Lukas är, vild och ett hett temperament blir nog roligt när han blir 3 år ;) Just nu får man verkligen passa honom, snabb som blixten, klättrar på allt, tar sig upp på stolar m.m slänger saker i toaletten. Igår släppte jag blicken i 30 sekunder då jag låste upp dörren åt Patrik på den tiden hann han ta fram en toalettrulle ur skåpet och stoppa ner den i toalettstolen, super mysigt... NOT!!!

Fast Filip var ju gullig han också som förra veckan (eller var det veckan före det, tiden går så fort) spolade stopp i toan med för mycket papper och såg hur pappa löste det och gjorde några dagar senare om samma grej OCH fixade det själv också med den enkla förklaringen; "pappa gjorde så"

Jag blir så sjukt less på allt som ska jävlas hela tiden... igår var det ju pumpen (som funkar utan problem idag) idag har Filip varit helt vild och eftersom vi varit inne hela dagen.

Jag tänkte att Lukas skulle sova inne idag för att vila sina kinder från kylan och jag tänkte slumra på soffan med Filip fick se på film, plockade fram våran gamla VHS spelare och alla barn filmer och Filip valde Shrek som vi såg i soffan och när vi sedan skulle byta film så funkade inte längre VHS spelaren :( *suckar djupt*

 I alla fall blev vi inne hela dagen och till slut blev det till slut för mycket så efter middagen klädde vi på oss och gick ut, jag klarar inte av att vara inene en hel dag utan att få gå ut och få frisk luft om så bara för en liten stund, var ju trots allt -13 grader nu på kvällningen. Ute hör jag sedan Macken (hunden) skrika av smärta och rusar in och det bokstavligen forsar vätska ur hans ena öga och han skriker av smärta när jag rör honom. Ringer Petter som inte kan göra något alls där i Uppsala där han är så ringde svärmor istället som fick komma och titta själv såg jag ju faktiskt bara skräcksenariumet att ögat skulle gå förlorat, troligen har hunden och katten börjat bråka när vi var ute, båda är ju gamla surmular som brukar låta sina aggretioner gå ut över varandra fast dom igentligen är bra vänner.

Jag och Petter har nämligen bestämt att vi inte ska besöka vetrinären något mer med Macken, den dagen vetrinär vård behövs ska han istället få somna in. Vi har ju lovat att vi inte ska låta det gå för långt med hans epilepsi m.m Macken är en väldigt speciell hund, världens snällaste och goaste men han får inte vidare mycket till livskvalité när han inte mår riktigt bra... Dessutom början han bli väldigt gammal!

Jag gick ut till barnen och svärmor och Ludde kom och kollade men det såg inte alls så farligt ut så nu avvaktar vi och ser hur det ser ut imorgon. Dom stannar i alla fall på kaffe och när jag hällt upp kaffet på termosen och ställer tillbaka kaffepannan så lyckas jag slå sönder kannan :(

Ja ja hellre hunden kvar och utan kaffebryggare!!!

Är det bara någon slags kosmisk rättvisa som låter oss (familjen) och våra nära och kära leva och må bra och resten (matriella ting) i vårat liv kracha istället???

I så fall ska jag inte gnälla!!!

Idag var inte dagen men den dagen kommer ju att komma då det blir Mackens sista dag och det gör ont redan nu samtidigt som jag kommer känna en otroligt lättnad när han är borta min största skräck är ju att han ska krampa ihjäl sig eller bara hitta honom död en dag, att han ska behöva lida, det skrämmer mig men samtidigt är ju så livet är... man vet inte vad som komma ska och tur är väll det!!!

Eftersom jag är ett kontrollfreak skrämmer livet skiten ur mig man vet ju inte näroch vemsom ska dö och jag har nog en konstant dödsångest. Såg en film igår kväll som heter "Vid din sida" som fick mig att gråta floder jag har sett den förr men kom inte ihåg slutet så jag hyrde den från lovefilm. Jag kommer sällan ihåg filmer överhuvudtaget och kan till Stefan förtret komma på mitt i en film att "den här har jag sett" ;) Men denna film berörde mig så jag ville se slutet igen och precis som vanligt insåg jag att "Jo jag hade ju sett slutet" förr också men för mig fick den inget avslut eftersom man inte fick veta hur den slutade men det är ju så livet är, det tar inte slut för att någon dör, livet bara förändras!!!