...återkommer då...

Ute på bron hänger barnens fina lyktor de har gjort på förskolan (till luciafirandet då dom hänger alla barnes lyktor ute i träden). Filip har gjort den röda och Lukas den gröna.

Undra om det räknas som misslyckad läggning när barnet somnat i fotöljen istället för i sängen... Vovve och gosen med såklart!

När vi renoverade köket och övervåningen köpte vi ny trappa, trappor är dyra lärde vi oss... trappor är dessutom hala och med en hund med epilepsi så ser våran trppa ut så här nu efter bara 4 år... djupa klösmärken från en krampande hund :(

Nu har jag gjort något jag skulle ha gjort när vi köpte trappan (men inte fick för min man då...*grr*) Jag har köpt självhäftande trappmattor. Tog ungefär 5 minuter att sätta dit allihopa, det var varken svårt eller jobbigt och de *peppar peppar*  verkar sitta som berg :)

Blev kanon bra, barnen jublande när jag hämtade hem dom, "vad mjuk dom är", titta mamma "jag kan gå så här" utropade Lukas och gick upp och ner för trappen. Nu fick de ju bra grepp. Filip påpekade att nu blir det bra för Olliver när han kommer hit, då halkar han inte i trappen ;)

Lukas var snabb upp, kräp ner i vaggan och utbrast "jag sova här"

Men till slut gick han till sin säng.

God natt världens gulligaste Lukas!

Sjukt gott och beroendeframkallande bröd!

Jag blev hemma idag kände när jag klev upp att det är idioti att åka och jobba, jag tar det inte lungt på jobbet det är bara så, jag kan inte lägga tunga sysslor på mina kollegor vi sliter hårt allihopa. Att stressa gör det ju ännu värre så jag och barnen drog ner på tempot, jag ringde och sjukanmälde mig och ringde förskolan och berättade att barnen kommer senare. Vi åt frukost och skottade oss ut till bilen, det snöar och blåser. Tung snö men jag jobbade förskiktigt och nära kroppen för att inte beslasta ryggen allt för mycket.

Nu är alltså barnen på förskolan och jag ska försöka genomlida dagen själv... jag ska inte läsa så mycket eller sitta vid datorn eftersom det belastar nacken så jag tror jag ska inta ryggläge på soffan :)

Fick höra på förskolan att Lukas snart ska börja på samma avdelning som Filip, dudelade känslor, det underlättar för oss vid hämtning och lämningen då det blir samma hall men det sticker samtidigt i hjärtat att mitt lilla barn ska behöva bli stor så fort... dock tror jag Lukas kommer trivas som fisken i vattnet då han redan nu väljer att vara kvar på Filips avdelning på morgonen när jag lämnar, dom har ihopslaget fram till frukost och sedan på eftermiddagarna. Sen tycker jag det är skönt för syskonen att de får vara ifrån varandra en stund på dagen de är ju alltid tillsammans annars men det är en kort tid sedan kommer ju Filip gå vidare till femårsverksamheten till hösten och då blir det ett nytt ställe för honom. Jag litar på att personalen anser att han är redo och att de kommer tillgodose hans behov även på den stora avdelningen!

Lukas har börjat bita sönder sina nappar, nappgris som han är blir det väldigt tokigt. Nappar är dyra, biter man dessutom sönder dom med vilje så blir jag tjurig... har nu gjort ett försök med att byta sort, hjälper inte det blir det nog nappavvänjning den hårda vägen... vilket jag inte alls är vidare sugen på :(

Men VAD ska man göra???

Vi försöker att han inte ska ha nappen hela tiden utan när han är trött, ledsen, ska sova och när vi åker bil... men bitningen går fort och så fort det blir hål slänger jag dom inför honom. Försöker förklara och till viss mån förstår han ju, "INTE BITA, SUGA" säger Lukas själv när han får nappen och suger demonstrativt på nappen men så är de där ändå bitmärkena och hålen i napp efter napp....

*gah* HUR gör man?

Lukas med nya esska nappen (lite billigare än mam). Nattskjortan har han lånat av storebror, han är sjukt snäll Filip alltså som frivilligt lånade ut favorit sovplagget nr 1, Luaks var stolt som en tupp över att få låna nattskjortan :)