Bild lånad från google

Jobbig akupunktur idag, sjukgymnasten knäckte lös lite låsningar och konstaterade att muskeln i nacken fortfarande krampar och sprider ut sig hela vägen ut till överarmen. Smärtan sitter ju framför allt i axeln och överarmen just nu. De första nålarna gick nästan inte att få in eftersom muskeln är så hård och det knastrar som tusan när hon ska in i det inflammerade området. Tårarna rinner (av sig själv) och återigen får jag facineras över hur otrolig kroppen är. Mina problem nu sitter i känslorna region, det är sorgen som sitter på min axel, när hjärtat inte längre orkar bära mer ter sig kroppen på detta sätt enligt min sjukgymnast. Smärtan går ut och sätter sig i kroppen och man får kroppsligt ont istället för hjärtesorg... jag gråter för lite... jag bearbetar för lite och kroppen får slita hårt.

Jag har inget tålamod, jag förväntar mig att allt ska vända och jag mår bra imorgon helst igår, utan sorg utan smärta... typ. Ge saker tid är inte min grej, låta det göra ont (ihjärtat) är inte heller min grej... jag måste tydligen sluta vara så duktig och ta hand om alla andra, tänka mer på mig själv och ta hand om mig, minst en timme i veckan ordinerade hon mig att bara tänka på mig själv. Hitta stunder där jag kan få in egen tid då det inte handlar om jobbet eller barnen...

Nu börjar jag bli härdad av smärtan, tänker inte på den. Smörjer med voltaren och försöker påminna mig själv att äta ipren i den dos jag får/ska. Känslomässigt känns det bättre även om det självfallet blir tungt speciellt som idag när jag får det så svart på vitt, mycket försöker jag ju bara att låtsas om att de jobbiga tunga känslorna inte finns där, sväljer tårarna och biter ihop.

Imorgon ska jag träna, ja det ska jag, sjukgymnasten sa att jag får. Jag får göra vad jag vill bara det inte gör ont... det mesta gör ju tyvärr ont men jag måste komma igång igen. jag vill bli pigg igen, få kicken det ger efteråt.

Sjukdommarna avslöser varandra här hemma också idag har vi en Lukas med ögoninflammation :( Ludde ställde upp och passade barnen en stund på dagen, morgondagen vet jag inte hur vi löser ännu men jag måste jobba. Lönesamtal, planering och tras utbildning gör att jag inte kan vabba så Petter får ta den biten om vi inte kan pyssla på annat vis.

Lukas är verkligen inne i en period när han älskar att höra på sagor och blir aldrig nöjd :)

Läsa mer, läsa mer, läsa mer! Här läser vi "Emmas första dag på dagis" (fast jag läser såklart förskolan)

Snart är det dags att besöka biblioteket igen och byta böcker, jag tänkte verkligen försöka få in det som en vana. Även om vi har mycket böcker här hemma så hinner/har vi inte råd att fylla på så att vi vuxna inte ledssnar på böckerna, för oftast är det ju så. Det är vi vuxna som tröttnar på att läsa samma och samma.

Fiilips favorit bok just nu är Mamma Mu får ett sår, den är jätte rolig men lång.  Lukas slukar allt med traktorer och bland biblioteksböckerna fanns "Jobba, jobba jämt" med så den läses flitigt.

Jag hinner/orkar inte varje kväll läsa för båda barnen men försöker iaf ett barn så gott som varje kväll och turas om istället och sedan lyssnar dom på musiksaga efteråt. Ibland läser jag för båda samtidigt men då har Lukas svårt att koncentrera sig eftersom Filip vill höra både längre och mer avancerade sagor.

Hur ofta läser du för ditt/dina barn?