Har ni sett vilka underbara kottar, det kryllar av dom på barnens förskolegård och vi brukar plocka hem några lite då och då. Sist talade jag om för personalen vilket otroligt roligt material de har och vad avundsjuk jag är på dessa kottar. Skulle vilja plocka ihop en hel drös och ta med på jobbet någton dag... undrar om jag törs det ;)  

Lukas är så jäkla härlig nu, jobbig ibland med sitt hiskeliga humör och sin busighet men för det mesta är han tok skön :)

Trots feber är han vårt yrväder!

Städad upp lite på bloggen då jag har haft problem att få iväg mms från min telefon och plötsligt släppte telefonen iväg alla mms jag försökt få iväg senaste veckan ;)

Nu blir det städa här hemma, inte haft ork till det tidigare, tänker inte göra någon jätte ansträngning idag heller för den delen då Petter blir hemma och vabbar Lukas imorgon. Lukas har feber igen... han hinner tammetusan inte bli frisk innan han blir sjukt igen :( 

Idag är det cykelpremiär för året. Broddarna på för att ta oss ner till byvägen men där är vägen bar och vi tänker cykla till barnens farmor och Ludde och äta grillat. Pappan tar bilen som vanligt ;)

Kommer fram och upptäcker att jag inte blev tröttast av cykelturen... Filip sov när vi kom fram och blev inte glad över att bli väckt :)

När han piggnat på sig blev han dock gladare och skrattade gott åt bilderna där han sover ;)

Dags att lämna tillbaka cykelvagnen men jag var tvungen att prova en sista gång, jag SKA ha en egen!!!

På hem vägen hade jag tom vagn, lite lättare eftersom det uppför hela vägen hem blev ju trots allt 30 kg mindre vikt ändå skakar benen... det är härligt att cykla!!!

Som alla andra föräldrar tycker jag att mina barn är alldeles särskilt fantastiska ;)

Jag är så sjukt stolt över mina barn men det som gör min allra allra stoltast och gladast är att de är så bra lekare. Dom leker och leker och leker, och det är ju där barn lär sig allra bäst, det är där barn bearbetar känslor det är i leken dom utvecklas!!!

Just nu är Filip uppe och leker medans Lukas är ute och leker själv. Jag kan stå och titta i fönstret på honom i evigheter och se hur han leker och leker och leker. Avundas den otroliga förmåga de har. Jag var själv ett lekbarn som liten som lekte och lekte och lekte men man växer ju ifrån lekandet och intar andra roller (såklart) men jag kommer fortfarande igåg den härliga känslan när man lekt, känslan att vara helt hänförd leken.

Jag älskar mitt jobb där jag får chansen att leka med på barnens vilkor och jag försöker i våran stressade och pressade situation på jobbet och hinna leka med barnen, på deras vilkor. Släppa alla andra måsten och bara leka, men det är jobbigt för vuxna att leka, det kräver en hel del koncentration tycker jag.

Ofta startar jag lekar med mina barn och smiter undan när de är inne i leken men ser till att hålla mig i närheten och hoppar in om det behövs, passar tex. på att vika in tvätt i garderoberna. Sedan ser jag till att styra barnens leksaker lite, lägger undan och byter ut när de verkar tröttna för att se tas fram efter några veckor och de blir som nya leksaker :) Jag försöker få barnen att leka mycket tillsammans, iaf brevid varandra eftersom de lär sig så mycket av varandra, att de hjälps åt men även att de behöver leka själva på sina rum ibland och att de måste respektera varandras regler och önskemål.